Vad är en likviditetsbudget och varför är den viktig?

Att göra en likviditetsbudget är något som gynnar alla företag – stora som små. Men många gör bara en resultatbudget. Den visar visserligen företagets resultat på lång sikt, men missar huruvida de likvida medlen faktiskt räcker till att driva verksamheten eller inte.  

Därför kommer vi i den här artikeln introducera dig till vad en likviditetsbudget är, hur du gör en  och framförallt varför den är avgörande för att hålla din verksamhet flytande. Låter det spännande? Oavsett, nu sätter vi i gång! 

Vad innebär likviditet?

Likviditet är ett begrepp som används för att beskriva betalningsförmåga, alltså företagets förmåga att betala skulder på kort sikt. 

Likviditet används ofta som ett nyckeltal i finansiella rapporter för att beskriva företagets hälsa. Om ett företag teoretiskt sätt har resurserna att betala av alla kortfristiga skulder direkt benämns det som 100 % kassalikviditet. I praktiken är rekommendationen att likviditeten ska vara minst 100 %. 

För att beräkna kassalikviditeten ska du ställa omsättningstillgångar, exklusive varulager och pågående arbeten i förhållande till de kortfristiga skulderna. 

Vad är en likviditetsbudget? 

En likviditetsbudget är en uppställning över kommande in- och utbetalningar. Budgeten visar företagets kortfristiga betalningsförmåga. En likviditetsbudget är till stor nytta för dig som företagare. Den hjälper dig förstå när företaget förväntar sig att få in pengar – men också när pengarna behöver användas.   

Vad är skillnaden mellan resultat- och likviditetsbudget?

En resultatbudget används för att planera företagets intäkter, kostnader och vinst under en viss period. Den visar om företaget förväntas göra vinst eller förlust. Likviditetsbudgeten, å andra sidan, används för att prognostisera företagets kassaflöde över en viss period och säkerställa tillräckliga likvida medel för att täcka utgifter och skulder. 

Resultatbudgeten fokuserar på lönsamhet, medan likviditetsbudgeten koncentrerar sig på kassaflöde och likviditet. Båda är viktiga för att planera och kontrollera företagets ekonomi, men har olika fokusområden. 

Läs även: Därför hör kontroll och utläggshantering ihop.

Hur gör man en likviditetsbudget?

Startkassa + inbetalningar - utbetalningar = månadens likviditet 

När du ska bygga en likviditetsbudget börjar du med de pengar som finns i kassan vid månadens start, för att sedan komplettera med inkomsterna under månaden. Därefter är det dags att subtrahera de pengar som ska betalas ut. Det som är kvar utgör slutkassan för månaden som sedan blir följande månads startkassa – och så fortsätter det så. 

Det är upp till dig hur detaljerad din likviditetsbudget ska vara. Ju mer detaljerad den är, desto mer pålitlig kommer den också att vara. Att sätta upp en detaljerad likviditetsbudget är därför att föredra – framförallt för startups som inte har historiska data att bygga på. 

Vill du ta kontroll över företagets inkomster och utgifter? Låt Pleo ta hand om företagets kvitton, egna utlägg och utgiftsrapporter. Starta din kostnadsfria provperiod redan idag. 

Vad ingår i en likviditetsbudget?

Alla typer av in- och utbetalningar ingår i likviditetsbudgeten. Därför kan du själv anpassa den efter vad som är relevant för dig och ditt företag. Avskrivningar ingår inte. Nedan ger vi exempel på vilka in- och utbetalningar som ska ingå: 

Pengar som ska läggas ihop till startkassan:  

• Betalningar från kunder (inkl moms) 
• Moms att få tillbaka
• Nya lån
• Övrigt 

Pengar som ska dras av från den totala summan: 

• Leverantörsbetalningar (inkl moms)
• Utbetalning av löner
• Hyra (inkl moms)
• Kostnader för skatter och sociala avgifter
• Moms att betala 
• Amorteringar
• Räntor som ska betalas
• Försäkringskostnader
• Kontanta inköp av varor 
• Eget uttag enskild firma
• Övrigt 

Likviditetsbudget exempel – så kan det se ut 

Vi tipsar – så stärker du din kassalikviditet 

1. Bankkontakt: Se till att du kan visa banken hur det har gått för dig det senaste året. På så sätt kan du snabbare få support om du exempelvis behöver hjälp med finansiering eller utökad checkkredit. 
2. Buffert: Kanske är det möjligt att öka ditt sparande och bygga en buffert på lång sikt? 
3. När du betalar: Fundera över om du kan ändra hur betalningarna av dina leverantörers fakturor går till – och när. Det kanske är möjligt att delbetala eller ansöka om längre kredit?  
4. När du får betalt: Har du ofta problem med att inte få betalt i tid? Då finns det tjänster som kan hjälpa dig. Följ principen alltid pengar snabbt in – och långsamt ut. 
5. Snabba fakturor: Se till att dina kundfakturor skickas ut snabbt. Att skicka fakturor omgående är alltid bäst för affärerna. 
6. Säljtillfällen: Skulle du kunna öka antalet säljtillfällen för en viss period och på så sätt stärka upp kassan?

Varför gör man en likviditetsbudget? 

Trots att du enligt resultatbudgeten förväntas gå med vinst kan utgifterna vid vissa tillfällen under året vara större än i din budget. Det skulle exempelvis kunna bero på en produktkostnad där du inte får betalt förrän produkten är levererad, flera månader senare. 

Brist på pengar kan slå omkull hela företaget – om det går tillräckligt långt. Av just den anledningen är det viktigt att göra en likviditetsbudget vid sidan av resultatbudgeten. Med hjälp av denna kan du lättare planera företagets kommande ut- och inbetalningar. 

Ta hjälp av en redovisningskonsult 

Vill du få ordning på likviditeten och se till att alla beräkningar av in- och utbetalningar går rätt till? En redovisningskonsult kan hjälpa dig att göra en budget, föreslå åtgärder och följa upp.  

Faktum är att det är väldigt vanligt att företag anlitar en redovisningskonsult för att hantera just likviditetsfrågor. Det är inte ovanligt att just likviditeten är ett problem för företagare, framförallt i tillväxtperioder och efter semestrar. 

Letar du också efter en redovisningskonsult? Med Pleo är det enkelt – sök i vår partnerkatalog. Är du inte Pleo-partner än? Eller har du precis upptäckt Pleo? Boka en demo redan idag, och läs mer om fördelarna med vårt nya partnerprogram.